Mindre utsläpp med flygaska i betongen
Förbifart Stockholm är en av Sveriges just nu största byggarbetsplatser. Arbetet med att spränga och anlägga en 21 kilometer lång del av E4:an väster om Stockholm – varav merparten i tunnel – är i full gång.
Vid Kungens kurva, där den södra infarten ligger, har arbetet kommit så långt att det planeras för en monteringsstart av tunnelns väggelement efter sommarsemestern. Då kommer en specialmaskin att finnas på plats för att montera elementen som ”sugs” fast av maskinen och sedan lyfts på plats.
– Att använda kran är uteslutet på grund av takhöjden i tunneln, säger Fredrik Roosling, affärschef Öst inom Benders Byggsystem, det företag som fått uppdraget att leverera de element som ska monteras längs en drygt 600 meter lång del av tunneln. Men även betongelementen skiljer sig en del från det vanliga.
– Tillsammans med Cementa har vi tagit fram ett recept där vi minskat klinkerdelen i cementet med 20 procent och ersatt det med 15 procent flygaska och fem procent kalksten. Det betyder att koldioxidutsläppen minskar med cirka 20 procent, säger Fredrik Roosling.
Flygaska är väl beprövat som beståndsdel i betong – i andra länder. God tillgång på kalksten, och en långtgående ovilja att utnyttja ”främmande” beståndsdelar i betongen har bidragit till att bromsa flygaskans intåg på svenska byggarbetsplatser. En annan orsak är att den brinner långsammare och därmed tar något längre tid på sig att uppnå samma beständighet som konventionell anläggningscement.
Att flygaska blivit allt mer gångbart alternativ under senare tid beror till stor del på att miljöhänsyn blivit allt väsentligare vid upphandlingar.
– Hållbarhet och miljöaspekten vid val av material och leverantör är viktig och blir allt viktigare. Vi behöver samarbeta med vår beställare för att än mer kunna väga in miljö och klimat vid leverantörsval för att nå vårt mål med en klimatneutral byggsektor 2045, säger Hans Bäckström, produktionschef hos entreprenören Skanska.
Företaget behövde inte långt tid på sig för att välja den ”klimatsmarta” lösning som presenterades av Benders.
– I januari fick vi en anbudsförfrågan från Skanska. Vi kom in med vårt förslag om Anläggningscement FA. Skanska gillade vår grönare lösning och sedan fick vi snabbt ett godkännande från beställaren Trafikverket, säger Fredrik Roosling.
Enligt Bo Jönsson, produktionstekniker vid Benders Byggsystem, är företagets erfarenheter av Cementas Anläggningscement FA så goda att det blir standard i många av Benders betongprodukter inom infrastruktur, såväl för vägbarriärer som för väggelement.
– Det är visserligen ett något långsammare cement, men efter 28 dygn har det samma beständighet. Detta cement är några kronor dyrare, men betydligt bättre för miljön, säger han.
Både Bo Jönsson och Fredrik Roosling tror på en ökad efterfrågan, även på mer klimatförbättrade cementprodukter, i takt med att klimatmål och miljöbelastning för ökad betydelse i upphandlingar.
– Jag är helt övertygad om att det kommer att bli vanligare de närmaste åren. Klimatet är en fråga som allt oftare ligger högst upp på dagordningen, säger Fredrik Roosling.
Fakta om Anläggningscement FA
I Anläggningscement FA har klinkerandelen sänkts till 80 procent genom ersättning med 15 procent flygaska och fem procent kalksten. Preliminära LCA-beräkningar visar att koldioxidutsläppen minskar med 20 procent per ton tillverkat cement jämfört med traditionell anläggningscement. I dessa beräkningar ingår även utsläpp i samband med transport av flygaska.
Anläggningscement FA baseras på samma typ av lågalkalisk klinker som används i anläggningscement. Den inmalda flygaskan bidrar, enligt Cementa, till att förbättra beständigheten mot bland annat sulfat och motståndet mot kloridinträngning och alkalikiselsyrareaktioner.
Då cementklinkern är mer finmald har Anläggningscement FA jämförbar hållfasthetsutveckling som anläggningscement med fortsatt moderat värmeutveckling.
Hållfasthetsutvecklingen är dock fortsatt långsammare än Cementas övriga produkter. Anledningen är att klinkern är grövre i kombination med att flygaska inte bidrar till hållfasthetutvecklingen i tidig ålder.