Återvunnen betong kan bli ny
Av Madumita Sadagopan har i sitt doktorandprojekt vid Högskolan i Borås undersökt om det går att tillverka bärande betong genom att byta ut ballasten av naturgrus och stenkross mot återvunnen betong, utan att öka mängden cement. Resultatet är en betong som matchar konventionell betong när det gäller hållfasthet och arbetbarhet av betongmassan.
– I Sverige värderas betongavfall lågt, det hamnar helt enkelt som fyllnadsmassa vid vägbyggen eller vid anläggning av deponiplatser. Genom att i stället använda betongavfallet som ballast i ny betong ökar den tekniska livslängden på materialet. Och det ökar dess värde, förklarar Madumita Sadagopan, i ett pressmeddelande.
Hon har studerat vad som händer om man byter ut konventionell ballast, naturgrus och stenkross, med 100 procent återvunnen betong. I ett annat försök byttes enbart naturgrus ut med finkrossad betong, medan stenkross användes som grovballast. Detta motsvarar cirka 50 procents ersättning med återvunnen ballast. En del av cementen byttes också ut mot masugnsslagg från stålproduktion. Syftet var att se om det går att använda den här typen av betong till byggnadskonstruktioner och att undersöka vad skillnaden är jämfört med betong med jungfruligt material som ballast.
– Genom att mekaniskt behandla kross av återvunnen betong för att förbättra kvaliteten på den och genom att byta ut en del av cementen mot slagg, lyckades vi få fram en klimatoptimerad betong, säger Sadagopan.
– Dessutom fann vi att återvunnen betong som ballast skiljer sig från jungfruligt material när det gäller egenskapen att absorbera vatten. Standardmetoden justerades för att möjliggöra mätning av vattenabsorption i krossad betong och resulterade i en robust metod som används för att anpassa recept och uppnå lämplig arbetbarhet i betongen.
– Återvinning av betong leder till mindre mängd betongavfall som hamnar på deponi och en ökning av cirkulära materialflöden i betongbranschen. Projektet visar att återvunnen betong lämpar sig bra som ballast i bärande betong som används inomhus. Praktiska aspekter som avfallshantering, logistik och ekonomi behöver dock också analyseras för att kommersialisera betongåtervinning, säger Madumita Sadagopan som nu hoppas att industrin ska få upp ögonen för och se möjligheterna med betongåtervinning och att den ska kunna överföras till industriell skala.
Doktorandprojektet har genomförts inom forskningsprogrammet RE:concrete.
En länk till avhandlingen hittar du här.