Hur ta vara på biogasen när städerna satsar på eldrift?
Av En IVL-ledd forskningsstudie har tagit fram en så kallad ”policy brief” riktad mot beslutsfattare. Det handlar om åtta rekommendationer om hur biogasens förutsättningar kan stärkas.
– Det är ett känsligt läge för utvecklingen av biogas i Sverige när flera städer samtidigt och relativt snabbt ställer om busstrafiken från biogas till el. Men både eldrift och biogas behövs för att vi ska klara klimatomställningen och det behövs bra förutsättningar för bägge systemen att utvecklas, säger Sara Anderson på IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelande.
I projektet har IVL tillsammans med Lunds universitet och flera industri- och branschorganisationer tittat på vad det innebär för biogasen att kommuner nu väljer att styra om mot eldrift. Ur ett regionalt perspektiv är det inte alltid optimalt att byta ut biogasbussar till eldrivna bussar. Många kommuner har redan etablerade system där de till exempel samlar in matavfall för att producera biogas, som ett sätt att ta vara på resurser.
– Även om användningen av biogas just för bussar i kollektivtrafik i städerna nu väntas minska kraftigt de kommande åren finns det flera andra områden där biogas kan ha en betydande roll i framtiden, till exempel för längre vägtransporter, i sjöfarten och inom industrin.
- Men de här nya biogasmarknaderna behöver byggas upp nu, innan kollektivtrafikmarknaden minskar för att undvika en stagnation, säger Anders Hjort på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Rekommendationer för att stärka biogasen
Som en del i projektet har man undersökt hur den biogas som frigörs från kollektivtrafiken kan göra klimat- och miljönytta på andra marknader och vilka policyreformer som krävs för det.
Att påverka så att EU-reglerna om klimatnytta beräknas ur ett livscykelperspektiv är en rekommendation som lyfts fram. En annan är att grön gas precis som fasta biobränslen inte ska kräva utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS.
– Det är viktigt att de stödåtgärder för att öka biogasproduktionen som biogasmarknadsutredningen visade på sätts på plats till nästa år, men det krävs även att svenska politiker i EU-diskussioner lyfter att klimatregelverk för tunga fordon bör baseras på livscykelanalys av bränslet och inte enbart beakta vad som kommer ur avgasröret, säger Anders Hjort också.
Fler nyttor än klimat
Projektet lyfter också fram att man behöver skapa incitament för andra nyttor än klimat, som exempelvis ett effektivt omhändertagande av resurser från avfall och återföring av näring genom användning av biogödsel. I Sverige produceras årligen omkring 2 TWh biogas från främst avloppsslam, matavfall och gödsel men produktionspotentialen har bedömts vara mycket större än så; mellan 14 och 15 TWh till år 2030.
– Bland rekommendationerna lyfter vi också fram att regionerna i Sverige har en nyckelroll för biogasutvecklingen och att staten i de regionala utvecklingsplanerna borde efterfråga analyser kring biogasutvecklingen ur ett regionalt perspektiv, säger Sara Andersson.
Sammanfattningen och rekommendationerna kring hinder och möjligheter för ökad användning av biogas i Sverige vänder sig till energi- och miljöpolitiker i EU-parlamentet, riksdagen och regionstyrelserna.
Artikeln bygger på ett pressmeddelande från IVL Svenska Miljöinstitutet, bearbetat av Peter Olofsson.