Rekordstort intresse för investeringar i återvinning
Av De största investeringarna som fått stöd under den senaste ansökningsomgången rör alla återvinning. Det framgår av ett pressmeddelande från Naturvårdsverket.
Några av åtgärderna för ökad återvinning som nu får stöd från Klimatklivet är återvinning av plast i hushållsavfall av Svensk Plaståtervinning i Motala, avfallssortering av Tekniska verken i Linköping, plaståtervinning inom jordbruk av Reviva Plastics, återvinning av fönsterglas av Ragn Sells Recycling och återvinning av schaktmassor av Kewab.
– Åtgärder för cirkulära flöden är den typ av klimatinvesteringar som beräknas ge den största utsläppsminskningen inom Klimatklivet just nu. Vi ser också en stor potential att öka återvinningen inom fler områden, säger Carl Mikael Strauss, chef för Klimatklivets industrienhet.
Klimatinvesteringar som ökar återvinningen av plast är intressanta av många anledningar.
– Återvinningen gör att mindre jungfrulig råvara behövs, samtidigt som förbränningen minskar. Utsläppen minskar i flera led. Många av de här projekten ger också ökad kostnadseffektivitet på sikt, trots att det initialt krävs stora investeringar, säger Carl Mikael Strauss.
Om Klimatklivet:
Klimatklivet är ett stöd till investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Stödet går till olika typer av åtgärder som ger hög klimatnytta. Bland de nyare åtgärderna finns bland annat vätgasproduktion, elektrifiering av sjöfart, elektrobränslen, ny typ av laddinfrastruktur för tunga transporter, biokolproduktion av slam och textilåtervinning.
För 2022 är anslaget för Klimatklivet 2,8 miljarder kronor. Fram till och med 2026 finns ytterligare medel. Nästa ansökningsomgång är öppen 23 augusti till 8 september.
Investeringsstöd från Klimatklivet ges först och främst till de åtgärder som ger störst, varaktig minskning av växthusgasutsläpp per investerad krona. Sedan starten 2015 har Klimatklivet fördelat 9 miljarder kronor till företag, organisationer och kommuner som ansökt om stöd för klimatinvesteringar. Tillsammans med övrig finansiering har totalt 23 miljarder kronor investerats för att minska utsläppen. Stöd ges till både stora och små åtgärder i hela landet. Det största projektet har fått 210 miljoner kronor i stöd.