Mer biogas med förbättrad insamling av matavfall
Av Detta kan innebära att 400 000 ton mer matavfall per år från framför allt hushåll, dagligvaruhandel och restauranger kan tas om hand på ett bättre sätt i Sverige. Det skriver regeringen i ett pressmeddelande.
EU:s avfallsdirektiv ställer krav på att bioavfall ska sorteras ut och materialåtervinnas. Direktivet innehåller också mål för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning, bland annat för kommunalt avfall. I dag materialåtervinns 38 procent av det kommunala avfallet i Sverige, men senast 2025 ska det öka till minst 55 viktprocent. Till kommunalt avfall räknas bioavfall från hushåll, kontor, restauranger, grossister, matsalar, catering och detaljhandelslokaler. Naturvårdsverket uppskattar att genomförandet av EU-kraven kan innebära att 400 000 ton mer matavfall per år kan tas om hand.
– För att svensk mat ska vara klimatsmart måste vi äta upp mer av det vi producerar i stället för att slänga det. Och genom att mer matavfall samlas in, kan det användas cirkulärt och resurseffektivt. Insamlingen har en stor potential för produktion av biogas och -gödsel, bland annat genom uppgradering till fordonsbränsle, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
Vid materialåtervinning genom rötning av livsmedels- och köksavfall återvinns energin som biogas. Vidare innebär rötning eller kompostering att även växtnäring kan nyttiggöras. Kraven träder i kraft den 1 januari 2024 i enlighet med kraven i EU:s avfallsdirektiv, men dispenser får meddelas innan detta datum. Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om undantag från kraven på utsortering, separat insamling och fastighetsnära insamling. Det finns även möjlighet att ansöka om dispens från vissa av kraven skriver regeringen också.
Fakta:
EU:s avfallsdirektiv ställer krav på att bioavfall ska sorteras ut och materialåtervinnas senast den 31 december 2023. Som bioavfall räknas:
1. biologiskt nedbrytbart trädgårds- eller parkavfall,
2. biologiskt nedbrytbart livsmedels- eller köksavfall från hushåll, kontor, restauranger, grossister, matsalar, catering och detaljhandelslokaler, och
3. biologiskt nedbrytbart livsmedels- eller köksavfall från livsmedelsindustrin som är jämförbart med sådant avfall som avses i 2.