FRÅGOR OCH SVAR – RECYCLING@STAGE 23 JUNI

Fråga 1 (4 delfrågor, adresserade till TMR)

Var hittar man designmanualen som ni nämnde?

Christian: Designmanualen skickas ut till TMRs kunder

Vilka fraktioner av flexibel plast har ni möjlighet att sortera ut idag?

Christian: Idag sker viss återvinning av flexibel LDPE, och Flexibel PP. Detta sker i begränsad omfattning då tekniken respektive eventuell handsortering inte har tillräcklig kapacitet i förhållandet till flödet.

Vilka ytterligare fraktioner ser ni potential till framöver?

Christian: Anläggningen är flexibel och vår reningsprocess unik. Vi är öppna för samarbete kring alla förpackningsplaster. Vårt huvudfokus ligger på hushållens plastförpackningar

Ni nämnde att er nya anläggning kommer att kunna hantera laminat, finns det några som är mer intressanta?

Christian: Vi arbetar intensivt med att hjälpa våra producentkunder med en utveckling mot mer lättåtervunna förpackningar. Den utvecklingen gynnar anläggningen på sikt så att vi kan producera plastgranulat för allt bredare användningsområden.

Fråga 2 (adresserad till TMR)

Hur kommer den smarta anläggningen för plaståtervinning att fungera? Helt ny teknik – vilken teknik? Vilka polymerer kommer att materialåtervinnas? Vad är slutresultatet från fabriken – nytt förpackningsmaterial eller vad? Christian: Det är bl.a. teknikframsteg inom reningsprocess och extrudering som möjliggjort den nya anläggningen. Vilka polymerer som återvinns beror på vad processen matas med, men vissa begränsningar kommer att finnas, som t.ex altför hög andel metall. Slutprodukten är en plastråvara som kan användas för förpackningar, men som inledningsvis inte primärt kommer att göra det. Vår prioritet i detta är att först lyfta foliefraktionen från energiutvinning till materialåtervinning.

Fråga 3

När är plasten utfasad? Christian: Totalt utfasad, inte inom en överskådlig framtid.

Cathrine: Om plastförpackningar tas fram och används på rätt sätt ser jag att plasten har en roll även i framtiden. Den skyddar tex mat på ett väldigt bra sätt och bidrar till att minska matsvinn, utöver att säkerställa säkra produkter.

1) designa förpackningar så att så lite plast som möjligt används plus att de går att återvinna, plus även där det är möjligt och bra ur ett helhetsperspektiv använder fossilfri plast 2) Tydlig sorteringsinformation, kommunikation för konsument och företag 3) säkerställer insamling och återvinning , antingen som öppen eller stängd loop 

Frank: Rätt hanterad så är plasten ett fantastiskt material med många unika egenskaper. Över tid så kommer en ökad standardisering att ske som möjliggör en högre grad av återvinning. Det är viktigt att vi inte förorenar plastflöden med nedbrytbara material.

Fråga 4

Spelar färg på plasten någon roll för svårigheten att återvinna den? Christian: Inte för återvinningen i sig men färgen kan påverka noggrannheten i sorteringen och inte minst påverka efterfrågan på den återvunna råvaran.

Frank: Se nedan

Fråga 5

Hur problematiskt är det med förpackningar med varor som importeras från andra länder? Till exempel leksaker producerade i Asien som säljs av svenska kedjor? Vem kontrollerar/reglerar dessa plaster?  

Christian: Det är den som för in varan/förpackningen i Sverige som är ansvarig för att den uppfyller aktuella förordningar och lagkrav. Följs bara lagar och förordningar så ska inte importerade förpackningar innebära något problem.

Fråga 6

Hur tror ni förpackningar av flerskiktsplast återvinns om 5–10 år?

Christian: Genom både mekanisk och kemisk återvinning.

Fråga 7

Varför finns det så lite retur-PP på marknaden?

Christian: Alla PP-förpackningar som sätts på marknaden samlas säkert inte in och i kombination med hög efterfrågan så är tillgången helt enkelt inte tillräcklig.

Frank: Hög efterfrågan och för lite insamling.

Fråga 8

Återvinningen av styrenplasten i EPS är viktig. Hur gör ni?

Christian: TMR har i nuläget ingen egen återvinning av EPS utan den kopmrimeras och skickas vidare till våra partners för vidare behandling.

Fråga 9

Kan man återvinna svart plast? Varför finns det inte lagkrav på att företag ska använda sig av samma plast, som alltid kan återvinnas?

Christian: Svart plast kan vara svår att sortera korrekt, men går återvinna.

För att få ett optimalt skydd behöver vissa produkter plasttyper som är svårare att återvinna.

Frank: Se nedan

Fråga 10

Avfall Sverige har just släppt in en rapport: ” hur når Sverige fossilfri energiåtervinning från avfallsförbränning”. Här lyfter man fram styrmedel som den viktigaste faktorn att jobba med och säger bl a ”Viktigast är kanske lagkrav på att sortera ut fossil material innan energiåtervinning i kombination med kvotplikt på att använda återvunnen plast vid nyproduktion” Frågan är således: Tycken ni också det? Och hur ska det realiseras i så fall? Christian: Ja, och den viktigaste reformen för att få till utsortering är att öka servicen till hushållen genom att alla Sveriges hushåll ska få hämtning hemma. Kvotplikt kan vara intressant men det måste korrespondera med att de tuffa restriktioner som gäller kring t ex livsmedelsförpackningar ses över. I annat fall införs en kvotplikt som inte är praktiskt genomförbar för en stor del av marknaden för plastförpackningar till hushållen.

Frank: Se nedan

Fråga 11

Hur ser ni på att plastpåseskatten begränsar svensk innovation med förnyelsebara och nedbrytbara plaster?   

Christian. För oss som arbetar med materialåtervinning av plastförpackningar är nedbrytbara plaster ett stort potentiellt problem, för att säkerställa hög kvalitet på den återvunna råvaran. Möjligheten till innovation inom området förnyelsebara plastförpackningar borde vara fortsatt stor, oavsett plastpåseskatten.

Fråga 12

Inom vilka områden ser ni att efterfrågan på återvunnen plast är på väg att öka just nu eller inom kort?

Christian: Efterfrågan ökar inom alla områden men tillgången matchar, av olika skäl, inte alltid efterfrågan.

Cathrine: Många företag har satt upp liknande krav som vi (Nestlé globalt) dvs att öka användningen av återvunnen plast. Dvs det finns redan en efterfrågan som kommer att öka, frågan är väl hur kvaliteten på den återvunna plasten kan förbättras så den kan användas bredare?

Fråga 13 (3 delfrågor)

Vilken kontroll har producenter och myndigheter på svenska plastflöden som exporteras, att de faktiskt återvinns? (Amerikanska och engelska plastberg som hamnat i Turkiet och olagligt i Filippinerna (som återsänder dem))

Christian: Vi får svara för vår del. Vi har god kontroll på de plastförpackningsflöden vi ansvarar för. Det sker genom kravställande mot leverantörer, kontinuerlig uppföljning till dess plasten upparbetats till ny produkt.

Cathrine: Som jag nämde under webinariet tycker vi att det är svårt att få den totala översikten. Men både företag och myndigheter måste börja ställa krav på ökad transparens, detta för att säkerställa att materialen verkligen återvinns.

Vem ska bygga plaståtervinningsanläggningarna vi behöver (kommuner av nöd, eller producenter)?

Christian: Om allt går som vi planerat kan TMR och Omni Polymers vara en av de som bygger.

Cathrine: I takt med att efterfrågan på återvunnen plast ökar finns det stora affärsmöjligheter inom återvunna material. Jag ser att det finns plats för många olika aktörer här.

Frank: Om vi som materialåtervinnare vet med säkerhet att plastflöden finns tillgängliga så kommer vi att kunna bygga fler anläggningar samt att utveckla lokala och regionala hubbar för försortering i partnerskap med lokala aktörer. Det är svårt att utveckla detta så länge det inte är ett krav att materialåtervinna. Så länge det är ok för kommuner att styra om plastflöden till energiåtervinning, pga bränslebrist, en kall vintermånad så tar man bort möjligheten för vidare materialåtervinningsinvesteringar.

Borde in kvotplikt införas för att säkra avsättningen av materialet och kan det bidra till att vi får en standardisering till ett fåtal plaster? Hur ska det annars åstadkommas?

Christian: Angående kvotplikt jmf även fråga 10 ovan. Att standardisera plaster är en god tanke men innebär många utmaningar bl.a sett till produktskydd.

Frank: Först måste vi säkra att insamlingen fungerar innan vi inför en bred kvotplikts kravställning. Redan idag så är det stor brist på återvunnen råvara. Ställs krav på materialåtervinning så kommer marknaden att anpassa sig och börja standardisera för att ge bättre förutsättningar för materialåtervinning.

Fråga 14

Homogena material är bra ur ett återvinningsperspektiv. Finns det något annat sätt?

Christian: Nästan alla material kan återvinnas på något sätt, men inte alltid till en ny förpackning. Därmed inte sagt att vi inte ska sträva mot så rena återvinningsströmmar som möjligt.

Fråga 15 (adresserad till Van Werven)

Hur kan vi se till att all plast utöver förpackningar också samlas in (bygg, fordon, elektronik, lantbruksplast)?

Frank: Det effektivaste sättet vore att ställa krav på att materialåtervinning skall ske i första hand eftersom det idag är billigare att energiåtervinna. Lagkrav finns redan för avfall från bygg/riv. Liknande lagkrav borde enkelt kunna införas även för andra flöden såsom ”kommunplast”. Det kostar att materialåtervinna men innebär en låg kostnad för den stora klimatpositiva effekten som materialåtervinningen medför.

Fråga 16

Hur ska konsumenter förhålla sig till svart plast? Sortera eller inte sortera?

Christian: Alltid sortera!

Cathrine: Konsumentbeteendet, vanor, enkelhet är en grundsten för att öka återvinningen. Jag tycker man ska sortera även svart plast, det kan komma lösningar framåt.

Frank: Kan enbart svara på de flöden som inte är konsumentförpackningar. På det sätt som Van Werven sorterar materialet så fungerar svarta plaster utmärkt.

Fråga 17

Hur stor del av all plast återvinns inte idag och vad sker med den i stället?

Christian: Andelen beror på vilket perspektiv du tar avseende vad som är återvinning. Hur stor andel det faktiskt rör sig om är svårt att säga bl.a beroende på tidigare mätmetoder. Mycket av det som inte materialåtervinns hamnar idag i förbränning med energiåtervinning. Vi utvecklar återvinningsteknik och våra kunder arbetar intensivt med design för lättare återvinning. Det är i dag steget där emellan som utgör den största utmaningen dvs att vi som konsumenter inte sorterar ut förpackningarna utan slänger dem i soptunnan (Restavfallet). Vi har bl a därför utvecklat nya insamlingstjänster så som Pick-Up Service och utökar ständigt våra samarbeten runt om i landet med kommuner som i samarbete med oss vill och kan skapa tjänster där förpackningsinsamling samordnas (inte blandas) med mat- och restavfallsinsamling.

Frank: Om man bortser från konsumentförpackningar så florerar det olika siffror beroende flöden; allt mellan 90-99% går till energiåtervinning.

Fråga 18

Hur ser framtiden ut för lacklaminat framöver?

Christian: I ett kortsiktigt perspektiv kommer nog lacklaminat att fortsätta vara en utmaning, ur ett återvinningsperspektiv. Det som måste till är att testa och verifiera olika varianter, materialsammansättning och tjocklekar, för att verifiera funktionalitet och påverkan i återvinningsflödet. Därigenom kommer vi förhoppningsvis fram till återvinningsbara laminat som motsvarar behoven från varumärkesägarna.